Vecka 34 uppdatering

Snart är det dags att lämna vecka 34 bakom oss för den här gången. I skrivande stund är det cirka 43 dagar kvar till bf och det är ju typ ingenting. I teorin är det ingenting men i praktiken känns det som en evighet. ;) Det går långsamt nu. Men det har jag ju tyckt sedan ett litet tag tillbaka. :P 
 
Denna vecka har jag lagt märke till ett par saker. Det första är att bebisen gör större och långsammare rörelser nu, det är inga karatekickar. Förvisso har det inte varit en liten karatebebis innan heller kan jag väl inte säga, men hen fick in betydligt kraftigare förut. Bebis har ju blivit så stor nu så det är inte mycket till utrymme kvar inuti mig. Men det är mysigt när man känner hen trycka och buffa när vi har händerna på magen. Som att vi har små konversationer. :) Det andra jag lagt märke till är att jag knappt kan andas och det blir banne mig bara värre. Bebisen trycker på mina revben som om det inte finns någon morgondag i princip vilket gör att jag har väldigt svårt för att dra djupa andetag. Det är lite obehagligt. Hen verkar ännu inte vara sugen på att fixera sig, men jag hoppas att bebis är påväg neråt i alla fall. Har hört att det ska vara lite lättare att andas då så jag hoppas på det. :) Det tredje jag märkt framför allt denna vecka är att det hugger så otroligt mycket i underlivet! Vet inte om det är för mycket information, men det känns ibland som att jag får tusen knivhugg i de regionerna och det varar i ett par sekunder. Ibland viker jag mig nästan dubbel av smärta. Det kommer fort och utan förvarning. Detta är något jag måste fråga barnmorskan om vid nästa besök för jag har ingen aning om vad det är. Foglossning? Sammandragningar (hoppas på det)? Eller är det bara lillan som kommer åt en massa nerver? Önskar jag hade en manual haha. Att googla har inte hjälpt, det står typ ingenting så jag hoppas att barnmorskan kan ha någon aning. 
 
Annars är jag konstant trött. Har ont i ryggen och "mensvärk" som gör så intensivt ont ibland. Är väldigt törstig och har eviga cravings på vattenmelon. Att dricka något annat än vatten hjälper inte, jag måste ha just vatten annars känns det som om jag aldrig blir otörstig. Vet inte om det makes sense, haha. Känslolivet går som vanligt upp och ner men har känts lite bättre denna vecka i alla fall så det är skönt. 
 
Känner att vi har börjat komma iordning en del, vilket känns bra. Spjälsängen har vi äntligen ställt där den ska vara så nu är det bara att bädda den. Vagnen är bäddad. Det är några småsaker vi behöver köpa och så är det lite saker till förlossningsväskan som vi ännu inte har börjat packa. Det där med att jag ville vara klar till vecka 35... Ah, eller hur. Så blev det inte. Är några saker jag vill köpa och så till den, grejer till mig som fattas. BB-väskan har jag tänkt att göra ett inlägg om så det ska jag försöka att hinna med. 
Längtar mycket till nästa vecka nu. Då är det dags för barnmorskebesök igen. De kommer tätare nu och det känns väldigt roligt och bra. Jag gillar att gå till barnmorskan. Det är så viktigt med en som är bra, tycker jag. Och vår är verkligen super, vi gillar henne båda två. Är ärligt talat lite nervös, för nästa gång är det sista gången vi träffar henne innan hennes semester. Kommer bebisen som beräknat så ser vi typ inte henne mer förrän på efterkontrollen och det känns på något sätt lite sorgligt. :P Vi ska ha en vikarierande barnmorska sedan och jag hoppas verkligen att hon kommer att vara lika bra som vår. Väldigt nervös för det, men förhoppningsvis är hon också bra. :) 
 
Alla pratar som att bebisen är en egen individ nu. Blivande mormor och farmor ringer ofta och kollar hur det är med bebisen. Känns som det börjat bli så verkligt och ändå känns det fortfarande så overkligt. Jag har varit gravid hela det här året och jag kommer knappt ihåg hur det känns att inte vara det. Har börjat kolla på förlossningsprogram, typ En unge i minuten. Jag har aldrig sett det förut men nu har jag sett i alla fall ett avsnitt. Det känns konstigt att om bara en månad kommer det där att vara vi. Det är lite för stort att ta in och jag antar att det kommer kännas så hela tiden. Kanske börjar jag känna att det är verkligt först när jag får se vem det är som har gömt sig därinne under alla dessa månader. :) 
 
 
Här är jag precis i början av vecka 34. Magen ser ut som en vattenmelon, haha. Jag tycker som sagt inte att den ser så stor ut, men jag är förmodligen bara blind för det är ju faktiskt en tydlig skillnad om man jämför med hur det var innan jag var gravid. Tycker det är så spännande och jag är så oändligt tacksam för att vi fick den här chansen. ♥ Nu håller vi tummarna för att allt fortsätter att gå bra. <3 
Gravid 2017, Magbilder | |
Upp